Manskensm?n

(Musik & Lyrik: Vintersorg)

I gnistors regn binds en krans
En cirkel sluten av stj?rnors glans
Fran fj?rranhet, fran dunkel sf?r
I t?ckenvirvlarnas atmosf?r
Nu rider de fran pol till pol
Mot rymdens tinnar, mot slocknad sol
I molnens huld, blott fj?rran ?n
De h?gtidsmantlade manskensm?n

Med sp?nd bage och bl?nkande dolk
Dessa luftgudar f?rdas ?ver himlens lykta
I nattens klang, den of?rst?llda tolk
L?ngs vintergatans bana ses de flykta

Eldkvastar fran valnadsh?st
"Beinga till oss, din hedersg?st"
Han som ?ver manen styr
Och stormorkesternas uvertyr

Likt blodf?rgad rubin
?r manskensm?nnens blickar
Med l?mska solvargsgrin
L?ngs himlakartan de drar
De b?r pa nattens arv
Som smeksamt oss bestickar
I ?ndl?st tidevarv
H?r! V?rldsalltets fanfar

Fran Orions b?lte de drar sin banestav
Och nedstiger mot granskogsbrynen
Sen urminnes tid de vevat jordens nav
Fran stj?rnfirmamentet sk?nkt hembyggdssynen
"Och ridande gladiatorer mot skyn ater lyfte
De ?ro f?rm?rkade solskensandar med det h?gre syfte"