I Skuggornas Dunkla Sken

Genom natten h?r dess kall

I nattens ensamhet, djupt i m?rker t?ckt av skugga
d?r st?l br?t blod och t?rar, i d?den finns mitt mod

St?l kallt; bryter upp i min arm
k?nner sm?rtan f?renad med njutning
f?r mig bortom sans, bryter blodet fram

I kylans ensamma m?rker bortom gr?nserna f?r
m?nskligt liv

L?mnar livet och ljuset bakom mig
str?var fram?t mot d?dens m?rka lugn

M?rkrets rand

I nattens ensamhet, djupt i m?rker t?ckt av skugga.
D?r st?l br?t blod och t?rar, i d?den finns mitt mod

St?l kallt bryter upp i min arm
k?nner sm?rtan f?renad med njutning
f?r mig bortom sans, bryter blodet fram