Daudr

P? stormande vatten med brutna segel
far v?r trogna drake mot sitt eviga slut

En d?endes st?mma,
ett svagt blekt skimmer
ruvar stilla p? v?gorna
b?dar om v?r d?d
...daudr

Ett dis av silver kring v?rt skepp
ett d?dens tecken... dess andedr?kt

Ser Draugen bland v?gorna
hans sorgefyllda kval
att alltid i stormen segla
i sin ensliga grav
...daudr

K?lden gnager i m?rgen
bed?var kropp och sinne.
Stiger stilla fr?n v?rlden,
fr?n mitt k?ttsliga skrov.

I klorna p? korpen blickar jag ned
l?mnar allt h?n, f?r att aldrig se mer

P? svarta vingar buren...
mot Asg?rd det b?r,
till de stupades sal
och Odens h?r...